Hållbar stad

Vi vill tillsammans med Borås Stad och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut bygga den hållbara stadsdelen. Ett område med plats för uppemot 2000 lägenheter, ett allaktivitetshus för invånare och studenter, grönområden och med Viskan flytande från norr till söder genom området finns att tillgå för utveckling. Området benämns preliminärt Nedre Norrby och förbinder centrala staden med stadsdelen Norrby som är en del av 1960-talets miljonprogram. En utbyggnad skulle innebära möjligheter till en integrerad stadsdel alldeles i kanten av stadens centrum, femhundra meter ifrån stadsbrunnen.

 

Borås Stad äger marken och politiska beslut i många instanser och på många nivåer måste fattas för att visioner och förhoppningarna ska bli verklighet. Med den utgångspunkten arbetar vi tillsammans för att åstadkomma de goda lösningarna. Borås Stad tillskjuter kompetens inom arkitektur och planfrågor, SP ett stort tekniskt kunnande för att bygga energieffektivt och miljövänligt och vi en vetenskaplig bredd och särskild kompetens och kunskap inom områdena material och resursåtervinning. Vi har också kapacitet att öka omfattningen på vår utbildnings- och forskningssamverkan inom hållbar stadsutveckling. Tillsammans fångar vi många dimensioner i det som benämns hållbar utveckling.

 

Det är lång väg att vandra och många hinder på vägen mot att den hållbara stadsdelen Norrby är verklighet. Det är viktigt att börja nu och det finns mycket kunskaper som kan utvecklas i den process som startar. Vi kan lära mer om hur vi kan bygga ekonomiskt och energieffektivt och hur miljöer kan stödja integration och lokal verksamhetsutveckling. Det offentliga har en stor betydelse och ansvar för att skapa mötesplatser, men det är också nödvändigt att området attraherar och stödjer entreprenörer och nyföretagande.

 

Tidigare i veckan presenterade vi visioner, förväntningar och planer för civil- och bostadsministern Stefan Attefall. Vi började med informationer om högskolan och staden, vi fortsatte med ett besök i vårt biokemiska laboratorium där vi bland annat fick se en biogasanläggning i miniformat som utvecklats av företaget FOV och som använder vår teknik för framställning av biogas. Därefter  promenerade vi från högskolan genom nedre Norrby till Mötesplats Norrby där vi avslutade med en lunchbuffé med somaliska specialiteter, mycket gott och välsmakande. Jag hoppas och tror att ministern och medarbetare tyckte det var en givande dag och att de såg stora möjligheter i det staden vill åstadkomma med renovering av Norrby och utbyggnad av Nedre Norrby. Satsningen och utvecklingen av stadsdelen Norrby kan bli ett mönsterområde för en hållbar stad.  

Nya styrelsen har sammanträtt

Den 25 april fattade den avgående styrelsen för högskolan beslut om att vi ska fortsätta att verka för universitetsstatus och att ett organisationsutvecklingsarbete ska påbörjas. En ny styrelse har nu tillträtt med tio nya ledamöter av styrelsens 15. Det första styrelsemötet genomfördes tidigare i veckan. Under en heldag informerade vi från ledningen om högskolesektorn, vårt lärosätes historik och utveckling, vårt läge just nu och våra utmaningar. I presentationerna och diskussionerna motiverades våra universitetsambitioner och betydelsen av ett organisationsutvecklingsarbete för att pröva om och hur organisationsstrukturen bör förändras för att hantera omvärldsförändringar och stödja att vi närmar oss vår målbild. Den nya styrelsen har nu att följa vårt fortsatta arbete mot universitetsstatus, hur vi designar vår organisation och under processen kan de ta ställning till förslag till beslut.

Många viktiga synpunkter framfördes och många bra frågor ställdes under styrelsemötet. Jag tyckte det var en mycket givande dag och en bra start för arbetet i den nya styrelsen. Jag hoppas att ledamöterna också tyckte, så trots att vi nog i vår ambition var väl informationsrika i presentationen av sektorn och vårt lärosäte. Vi avslutade styrelsemötet med en campusvandring. Vi samlades i Balders foaje och besökte vårt fantastiska bibliotek. Vi tittade på skulpturen den late studenten på Akademiplatsen och gick därefter till Simonsland och till Textile Fashion Center. Arbetet på Simonsland är nu inne i en slutfas och vår Textilhögskola flyttar planenligt in under sommaren. Vi kommer när vi samlar all vår verksamhet runt Akademiplatsen att ha Sverige häftigaste campusområde. Hög kvalitet på lokaler och mötesplatser och ett campus precis mitt i stan.

Förutsättningarna för verksamhetsutveckling med ett samlat citycampus av hög kvalitet är utmärkt goda men ska Textile Fashion Center bli den kreativa mötesplats som vi hoppas på och ska vi nå vår målbild att vara ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum fordras samverkan, aktiviteter och möten över alla tänkbara gränser. Det är så vi bygger starka forsknings- utbildnings- och innovationsmiljöer. En spännande fas i högskolans utveckling väntar.

Lat student och flitig ledning för Högskolan i Borås 

Sparbanksstiftelsens finansiering av forskning och utbildning

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har fattat beslut om och meddelat fördelningen av medel för 2013. Totalt fördelades 4,1 Mkr till 59 olika projekt och ändamål. Till Högskolan i Borås och vår forskning gick drygt 1,2 Mkr, vi tilldelades också närmare 300 tkr för utbildningar inom det textila området. De 1,2 Mkr fördelas på sju stycken olika projekt, med en spridning från 25 tkr till 400 tkr.

 

Högskolan har sedan Sparbanksstiftelsen Sjuhärads första krona delades ut till högskolan erhållit runt 60 Mkr i forskningsbidrag. Stiftelsen har och har haft stor betydelse för utvecklingen och uppbyggnaden av vår forskningsverksamhet. Medlen bidrar till utveckling av forskningsmiljöer och därigenom till ökad kvalitet och attraktionskraft för högskolan och för staden.

 

Vår totala externa forskningsfinansiering uppgår idag till 50 Mkr och en successiv ökning sker. Stiftelsens andel av finansieringen har minskat i takt med att vi blivit alltmer konkurrenskraftiga nationellt, men medlen har varit synnerligen värdefulla för att ta oss dit vi är idag. Medlen kommer även fortsättningsvis att vara synnerligen värdefulla för att stärka våra forskningsmiljöer och kvalitetsutveckla utbildning och forskning, och vi kan ju alltid verka för och hoppas på ökad tilldelning kommande år.

 

Tillsammans med företrädare för Sparbanksstiftelsen förs också en diskussion kring hur vår forskning och våra resultat från pågående och avslutade projekt finansierade av stiftelsen kan exponeras bättre i regionen. En särskild årligen återkommande aktivitet planeras med start hösten 2014 där forskare/forskargrupper som erhållit medel presenterar sin forskning.    

Två viktiga beslut och tack och välkommen

Den nuvarande styrelsen genomförde i går sitt sista styrelsemöte. I styrelsen som tillträder är tio av de 15 ledamöterna nya. Vi har haft en mycket väl fungerande styrelse med givande diskussioner om strategier och verksamhetsutveckling och en rad betydelsefulla beslut för högskolans utveckling har fattats av styrelsen under den gångna perioden.

 

På sitt sista styrelsemöte tog styrelsen två viktiga beslut som överlämnas till den nya styrelsen. Det ena beslutet var att Högskolan i Borås fortsatt aktivt ska arbeta för att nå universitetsstatus. Min uppfattning är att det fordras en starkare lärosätesstruktur i Västsverige. Ett tredje universitet som kompletterar specialiserade Chalmers och breda Göteborgs universitet är angeläget att utveckla och etablera. Våra ansträngningar och diskussioner har så här långt lett fram till ett forskningsstrategiskt samarbete med Högskolan i Skövde, delfinansierat av Västra Götalandsregionen. Samarbetet ger oss möjlighet att ytterligare utveckla våra styrkeområden och etablera synnerligen konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. De här är en möjlighet för oss och ett led i uppbyggnaden av starkare forskning som i sin tur är en förutsättning för universitetsstatus.

 

Styrelsen fattade också beslut om att ge rektor i uppdrag att ge direktiv och besluta om hur det fortsatta arbetet med organisationsutvecklingen ska ske för att ta fram förslag på en organisationsstruktur som stödjer formulerade mål och som utgår från fastställda vägledande principer. Syftet med organisationsutvecklingsarbetet är helt enkelt att pröva om det finns andra sätt att organisera verksamheten än idag som bättre stödjer den målbild som är formulerad för högskolan. Målbilden är att med studenten i centrum etablera kompletta akademiska miljöer med en bättre balans mellan utbildning och forskning. Strävan är att vara ett lärosäte med 60 procent utbildning och 40 procent forskning, idag är relationen 80:20. Det finns många olika saker som kan göras för att nå målbilden, och en av dessa är att pröva om den organisationsstruktur vi har är den mest ändamålsenliga. Vi kommer att genomföra ett organisationsutvecklingsarbete som ska präglas av öppenhet och delaktighet. Vårt utgångsläge är gynnsamt med en väl fungerande verksamhet och god ekonomi, då finns det goda förutsättningar för ett konstruktivt utvecklingsarbete och för att finna en långsiktigt bra lösning.

 

Jag vill avslutningsvis tacka den avgående styrelsen för ett engagerat och värdefullt arbete och ett gott samarbete. Jag har känt ett mycket starkt stöd från styrelsen i min roll som rektor för högskolan. Jag vill hälsa den nya styrelsen välkommen. Många viktiga diskussioner och beslut väntar. Jag ser fram emot ett gott samarbete och en fortsatt gynnsam utveckling av vårt lärosäte

Hållbar utveckling och föredömliga kurser

Tidigare i veckan genomfördes ledningens genomgång som är ett moment inom vårt systematiska hållbarhetsarbete och en del i vårt miljöledningssystem. Systematiskt avhandlades måluppfyllelse, avvikelser, risker och vilka åtgärder cheferna för våra institutioner och enheter nu kan och bör vidta för att nå måluppfyllelse vid utgången av 2013. En mycket väsentlig del i vårt miljöledningssystem är bedömning av förekomsten av hållbar utveckling i utbildning och forskning, allt i syfte att öka förekomsten. Vi arbetar med metodutveckling för att skapa incitament för integrering av hållbarhet i forskning och utbildning och för att kunna mäta och bedöma. Ledningens genomgång satte fokus på viktiga avvikelser och utvecklingsfrågor. Ledningens genomgång visade att vi har ett mycket väl fungerande miljöledningssystem.

 

En bekräftelse på detta är också den bedömning av myndigheters miljöledningsarbete som Naturvårdsverket gör och som publicerades den 15 april. Vi fick full pott, det vill säga 15 poäng av 15 möjliga. En ytterligare och särskild bedömning av miljöpolicyn, miljömål och måluppfyllelse gav oss nio poäng av tio möjliga. Tillsammans med Göteborgs universitet är vi det lärosäte som får högst poäng totalt, 24 av 25. Vårt beslut för några år sedan att satsa på certifiering av miljöledningssystemet och därigenom få en tidplan för utvecklingsarbetet är en bidragande förklaring till utveckling och framgångsrik implementering av vårt system. En annan och mycket betydelsefullare förklaring är ett kvalificerat och målmedvetet arbete av samordnaren för hållbar utveckling Birgitta Påhlsson och hennes medarbetare.

 

Högskolan har nu varit miljöcertifierade i ett år och detta uppmärksammades i veckan med ett särskilt evenemang i vårt vardagsrum. En del i evenemanget var utdelning av diplom till kursansvariga för de kurser som efter nominering och bedömning visat sig svara mot de krävande kriterier som ställts upp av Referensgruppen för hållbar utveckling. Av åtta nominerade kurser kom tre över ribban som är lagd på en hög nivå. Dessa kurser är Systemutvecklare - roller, miljöer och praktik, Hållbar textil utveckling och Läraren och demokratin. Tre kurser som på ett föredömligt sätt enligt upprättade kursplaner integrerar perspektiv på hållbar utveckling och problematiserar fenomenet. Dessa tre kurser kan nu tjäna som förebilder och medverka till att driva utvecklingen. Nästa diplomering kommer att ske under vår hållbarhetsvecka i september.

Ranking och kvalitet

I helgen publicerades universitetsrankingen Urank. Rankingen har utöver några artiklar i Dagens Nyheter, som först hade tillgång till materialet, inte föranlett särskilt stor uppmärksamhet. Få verkar bry sig särskilt mycket vilket förklaras av vetskapen om att rankingen inte är någon mätning av kvalitet. Den är framförallt en beskrivning av hur mycket resurser som lärosätena förfogar över, ju resursrikare desto högre upp på listan. Detta bekräftas också av en av upphovsmännen som kommenterar rankingen i några av de publicerade artiklarna.

 

Vår placering är 21 av 29 lärosäten. Vi har tappat några placeringar sedan föregående år då vi gick upp några placeringar. Vi rör oss runt plats 20 och skillnaderna mellan lärosätena är hårfin. Det finns många invändningar mot hur mätningen görs och de faktorer som ingår men det finns ingen större anledning att närma analysera och kommentera brister. Låt oss betrakta rankingen mest som kuriosa och koncentrera oss på andra och viktigare sätt som kvalitet bedöms på.

 

Universitetskanslerämbetet fortsätter att bedöma resultat i utbildningen genom fokuseringen på kvaliteten på de självständiga arbetena. Detta är en metod som kan förbättras, men som är bra mycket bättre än tidigare modeller som fokuserat på input och processer. Kvalitetstilldelning av forskningsmedel sker utifrån omfattningen på extern forskningsfinansiering, publicering och citering. Även denna modell kan förbättras så att kvalitet fångas bredare. Ett sådant arbete har också påbörjats på regeringens uppdrag inom Vetenskapsrådet och Vinnova. På vårt eget lärosäte arbetar vi med utvecklingen av modeller och metoder för att säkra och utveckla kvalitet.

 

Vi behöver utveckla de modeller vi använder så att kvalitet säkras och så att examensrättigheter och resurser tilldelas utbildning och forskning som är av hög kvalitet. Vi behöver inga rankingar som baseras på variabler som inte fångar kvaliteten.

Betydelsen av samverkan och nya samarbetsprojekt

Samverkan inom lärosätet som stärker utbildning och forskning och som stödjer utveckling av flervetenskapliga frågeställningar och miljöer är av stor betydelse för hög kvalitet och unicitet. Vi måste fullt ut nyttja den fördel som det innebär att vara ett mindre lärosäte med närhet mellan olika discipliner. Med den utgångspunkten utvecklar och etablerar vi starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Vi kan aldrig och ska inte heller erbjuda den bredd som ett klassiskt universitet har, men i det utbud vi har finns samma möjligheter till och krav på excellens som gäller för stora bredduniversitet och forskningsuniversitet.

 

Vår profil är flervetenskap med innebörden att problemställningar definieras utifrån samhälleliga utmaningar och organisationers problem. Omfattande samverkan med hög kvalitet med verksamheter och organisationer i vår omvärld är en annan betydelsefull omständighet för utveckling av excellens.

 

Vi har många goda exempel på samverkan och vi har nyligen etablerat nya samarbeten. Ett är Partnerskap för hållbar stadsutveckling där syftet är att tillsammans med Borås Stad, Borås energi och miljö och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut skapa förutsättningar för utveckling av en stadsdel i Borås där hållbarhet är utgångspunkten. Särskilt handlar det om sociala innovationer för att skapa en icke segregerad stadsdel med stor attraktions- och utvecklingskraft.

 

Ett annat nytt och aktuellt samarbetsprojekt är med SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus. Tidigare i år undertecknades ett samarbetsavtal av sjukhusdirektören och mig som nu har konkretiserats i tre projekt där kontaktpersoner och medverkande är utsedda från våra båda organisationer. Projekten är Organisationsmodeller/affärsmodeller, Vårdrummets funktioner och funktionalitet samt Inkludering/patientens delaktighet. Till dessa disciplinövergripande projekt kommer några redan etablerade projekt och potentiella projekt som baseras på samarbete mellan en enskild institution eller forskningsmiljö hos oss och verksamma inom sjukhuset. Jag ser mycket positivt på samarbetet som har stor potential och som också kan tjäna som modell för samarbete med andra offentliga och privata organisationer.

Motiv till förändringsarbete och tillönskan om en Glad Påsk!

En gynnsam utveckling av en verksamhet förutsätter att nya och tydliga mål kontinuerligt formuleras mot vilka organisationen kan arbeta. Det kan handla om att höja kvaliteten, öka verksamhetens omfattning eller att använda tillgängliga resurser mer effektivt. Målen ska vara drivkrafter för förändring och förbättring och bidra till en långsiktig överlevnad.

 

En gynnsam verksamhetsutveckling förutsätter också en förmåga att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar. Det handlar om att i tid strategiskt omorientera utifrån nya villkor som kan innebära såväl möjligheter som begränsningar för den fortsatta utvecklingen. Anpassningen kan också vara att justera den målbild som är formulerad.

 

Vägarna och medlen för att åstadkomma gynnsam verksamhetsutveckling är många. Viktiga begrepp och egenskaper är i sammanhanget öppenhet, ansvarstagande och samarbete. Det hänger på den enskilde individen och individens engagemang och bidrag till utvecklingen. Min egen forskning kring vad som förklarar varför vissa organisationer är mer framgångsrika än andra har tydligt visat på betydelsen av det informella, det som sitter i väggarna. Värderingar, de vardagliga samarbetet och överenskommelser av olika slag är av stor betydelse. Formella arrangemang såsom styrprinciper, rekommendationer, regler och organisationsstruktur, kan antingen förstärka de goda egenskaperna eller vara hinder för utveckling.

 

I alla organisationer finns anledning att fråga sig på vilket sätt som formella konstruktioner möjliggör eller hindrar verksamhetsutveckling. En viss organisation är inget självändamål utan ett av flera medel för att åstadkomma det vi vill. Det finns anledning att konstruktivt pröva om det sätt som en organisation är konstruerad på bäst stödjer verksamhetsutveckling eller om det finns andra sätt att organisera för att nå mål och hantera utmaningar. Ett sådant arbete har nu initierats vid vårt lärosäte.

 

Även om kylan biter sig fast så är våren här med ljusa dagar och sol som värmer. Till våren hör också påsken och några dagars extra ledighet. Jag vill önska alla en god ledighet och en Glad Påsk!

Världsledande inom resursåtervinning

En delegation från Brasilien med ledande politiker på regional och nationell nivå besökte Borås och högskolan tidigare i veckan. Syftet med besöket var att lära mer om hur avfall kan bli en resurs och hur system för avfallshantering och resursåtervinning kan byggas upp. Efter kontakt med svenska ambassaden fann delegationen Borås och Högskolan i Borås. Därefter inhämtades kunskaper om oss, vi jämfördes med andra och så bestämdes att kunskapsresan skulle gå till Borås för möte med staden, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och högskolan.

 

Det var mycket nöjda och inspirerade politiker jag mötte. De hade tagit del av information om hur problem med avfallshantering och deponier kan hanteras och hur sopor kan bli en viktig resurs. De talade om Borås och den kunskap och de tillämpningar som finns här som världsledande. Ett sådant omdöme inspirerar naturligtvis i våra fortsatta ansträngningar att utveckla vår utbildning och forskning inom området.

 

Vi har en viktig uppgift i att sprida kunskap och att medverka till en effektivare resurshantering, en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Vår verksamhet inom resursåtervinning och våra ambitioner att vidga perspektivet till att handla om hållbar stadsutveckling är ett utmärkt exempel där regeringen borde medverka till att vi kan göra rejäla satsningar. Många talar om vikten av ett mångfacetterat högskolelandskap. Det kan åstadkommas genom att uppmärksamma och aktivt stödja styrkeområden inom lärosäten. Resursåtervinning är ett av styrkeområdena vid Högskolan i Borås, vi är till och med världsledande enligt våra gäster från Brasilien. 

Varumärkesarbete

Som ett led i utvecklingen och profileringen av högskolans verksamhet genomförs ett arbete som tar sin utgångspunkt i vårt varumärke. Personliga intervjuer har genomförts regionalt och nationellt och med olika slags intressenter till högskolans verksamhet. Intervjuerna ger tillsammans med enkäter till studenter, tidigare studenter, medarbetare och ungdomar som står inför val av utbildning en god förståelse för hur vi uppfattas. Det samlade materialet är ett mycket betydelsefullt underlag i diskussioner och beslut om hur vi bäst kommunicerar det vi gör och hur vi bäst når ut till våra avnämare.

 

Uppfattningarna varierar men den samlade bilden är att vi uppfattas som ett väl fungerande lärosäte. Många menar att vi är en profilerad högskola som klarar att upprätthålla en god kvalitet på hela verksamheten. Vi är välkända regionalt och lokalt men flera aktörer på den nationella nivån har vaga uppfattningar om vårt lärosäte och dess inriktning. Vi har inte nått ut med vår verksamhetsidé och behöver fundera på hur vi ändrar på detta. Det är inte bra att beslutsfattare på nationell nivå inte är välinformerade och kunniga om vår inriktning, kvalitet och profil.

 

En av intervjupersonerna delade in lärosätena i divisioner och menade att Högskolan i Borås låg högt upp i division tre som i övrigt omfattade andra högskolor med breda utbildningsuppdrag. Det är ett säkert ett gott betyg, men ingen i styrgruppen för varumärkesarbetet tyckte vid ett möte tidigare i veckan att det var särskilt intressant att vara ett topplag i en lägre division. Min uppfattning är att karakteristiken är alldeles för förenklad. Vi har naturligtvis inte den bredd och den omfattning på utbildning och forskning som de stora universiteten, men i det vi gör och fokuserar har vi samma höga kvalitet, kanske är vi till och med bättre inom många områden.

 

I regionen finns stora förväntningar från näringslivet att vi ska ta initiativ och bjuda in till högskolan. Det gör vi redan men vi kan göra ännu mera och göra det ännu bättre. Men det är viktigt att påpeka att vi har ett gemensamt ansvar för att stärka vår region och göra den konkurrenskraftig och i detta ligger ännu mera samarbete mellan högskola, näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet och initiativ från alla håll.